Välkommen till min blogg

hela jag skakar, och jag fattar inte riktigt varför, på något sätt känns allt overkligt, som att jag ser suddigt och har kopplat bort känslorna, men jag kan inte sluta skaka.

jag förstår mig inte på reaktionen, varför jag blir såhär. men jag vet varför.

Jag fick reda på att en vän dog inatt, en som jag inte kände superbra, men har haft tillräckligt många samtal och drogdimmiga stunder med.

tillräckligt för att det ska kännas fruktansvärt, att den lilla, vänliga, smågalna, utsatta, bräckliga människan ska ha dött.

jag vet inte hur än,  teorier finns det gott om, men förmodligen dog hon på ett sätt som kanske inte är det värsta, men ändå det mest tragiska.

Det var kanske väntat, men ändå inte, det hon slog i sig är riktigt farligt, det vet jag, men ändå tänkte jag aldrig att hon skulle dö. för hon hade klarat sig igenom så mkt.

det är bara så galet, och just nu vill jag sända en tanke till henne och hoppas att hon sitter högt där uppe utan problem och med en frid som har utraderat all smärta, sorg och lidande.

Hon kunde charma många, mig lyckades hon då göra det med. och hon förlängde mitt liv med många skratt.

R:I:P Marie